Det står så otroligt still här. Det beror på att det händer så mycket utanför bloggen, både bra & mindre bra. 

Som att nån jäkel spelat WoW för 4.000 pengar på mitt kreditkort. Det var mindre bra. Men att jag nu – tack vare detta – har stenkoll på mina vardagliga utgifter då allt sker med papperspengar som jag lyft från ett äkta bankkontor. Det är ju bra. 

Eller att jag, som verkligen inte är nån sjukdomsgooglare, fick skrämselhicka över min egen kropp och trodde jag skulle kyssa min hälsa adjö för gott. Inte bra. Men detta fick mej, fortare än Lucky Luke, att boka tid på en rutinkoll som sen länge var övergången. Och allt är riktigt bra. Så det är ju bra. 

Även andra insikter har lärt mej att inte se så allvarligt på saker & ting. Att säga åt folk man uppskattar att du är kiva. Att dela lite. Både bra och dåliga saker. Att se på uppskrapade knän med stolthet. Sånt som jag nog dillat tidigare om. 

Dagens guldkant var att, nästan lika fort som Lucky Luke, åka på blixtvisit till landet och äta middag med mina föräldrar och krafsa dom lite bakom örat. 

Livvakten

augusti 19, 2016 — Lämna en kommentar

Vi går på stan med 9-åringen. Vi går längs Mannerheimvägen och det är ganska trångt. Plötsligt kastar nån en ölburk i gatan. Kaboom! Jag ser inte varifrån den kommer och är ren påväg in i en butik, glömmer det sekunden efter.

Först på hemvägen berättar barnet hur hon såg fyllot som kastade burken och att hon var lite rädd att han skulle kasta den på henne. 

– men sen kom jag på att om han hade gjort det så hade du fixat honom. Så sen var jag inte rädd

Tanken är ju fin. Så fin att jag inte rättade henne. Vem vet, kanske jag skulle göra köttfärs av nån som ger sej på mitt barn. H. myggan

Jag har nu tvenne skolmorgnar stått och vaktat övegångsställen invid vår skola iklädd en mycket illasittande randig outfit. Staden har en kampanj om säker trafik, skolstart och övergångsställen, mycket viktigt som du kan läsa mer om här

Det var en mycket viktig sidosak. Mitt ärende är att så fort du klär dej i nåt uniformigt och står hökögd i en korsning får du dessutom agera kartläsare och vägvisare åt turister. Och nu tycks det figurera en grupp turister i stan som går omkring med en alldeles förvrängd karta av Helsingfors.

Kartan har missat Agricolakyrkan med två kvarter och gatorna västerut från Mannerheimvägen går i ny ordning. Det är allt jag hunnit se, efter att jag råddat till det ännu mer för dessa turister. Jag hoppas de hittade fram. Eller kanske detta är en ny lek, finn fem fel och vinn en Aaltovas? 

Om vår stad inte var het och mystisk förr så blir den det nu.

Min randiga outfit lyfter åtminstone stadsbilden till en ny sfär. 

Sweet

juli 28, 2016 — 2 kommentarer

Ett inlägg på ca 3 miljoner ord:

På tur

juli 24, 2016 — Lämna en kommentar


Efter fina festligheter på en 80-årsfest, packningsraivare deluxe och en lite sur krabbisdag (jösses, gled omkring som en surströmming i Ekenäs) lade sej lugnet ombord på segelbåten.


Vi fick bästa platsen i Kejsarhamnen.


Och av bästa tårtan på Farmors café. 

Nu fajtas våra barn, bara så ingen tror att detta är 100% idyll. 


Tills maskarna åker upp ur kylskåpet och de börjar meta. Igen. 


Mört. Har de lärt mej.

Met, klubb & byx

juli 21, 2016 — 4 kommentarer

Nu har de fått för sej – alldeles själva – att de ska fiska. Så de gräver mask, petar den på krokar, sitter på bryggan i timtal (med flytväst), drar upp fångst, lossar fiskarna från kroken, torkar händerna på byxorna och bär upp hinkvis med abborrar som de sen klubbar och kollar noganoga när J eller mofa rensar och byxar. Imorgon byxar de nog själva. 

Jag fick äran att ge logi åt masksamlingen för inatt. Det är ungefär vad jag duger till – och det gör mej så glad. Senast vi gick på Kungsgatan i Ekenäs såg de en butik som gjorde reklam för levande maskar. Lågt fniss och rullande ögon, sånt gräver man ju upp själv höhö. Kaxiga är de också. 

Läs gärna modersstoltheten mellan raderna. De är ren så mycket mer än jag nånsin kommer att bli. 

Hej firrar, hejdå firrar. 

Simkunnighet

juli 16, 2016 — Lämna en kommentar

Visste ni att Folkhälsans simskola fyller 80 år i år. Simskola är en så grymt bra grej på precis alla sätt (utom det att vår är belägen såpass långt från stugan att jag suttit 26H på en strand de senaste två veckorna, men vad gör man inte för sina små fiskar. Själv har jag mild vattenskräck och innehar noll simmärken men nog en helt okej simkunskap så länge jag får hålla huvudet ovanför ytan. Lång parentes slut). 

På dessa 26H tog kidsen olika märken och jag lyssnade på lokalt skvaller så öronen blossade och näsan brändes. Sen måste jag tjuva grenar av en silverpil och binda en kandidat-krans. Alla inblandade fick godkänt. 


Krans gjord av silverpil, grön ståltråd, prosecco och djupgående prat med bästis. 

Bonusbild på snälla hästar i vackert morgonljus.

Vad vi gör

juli 12, 2016 — 2 kommentarer

Kidsen har öppnat sin detektivbyrå för säsongen. Saldot hittills är en borttappad delfin och lite små grejs. I väntan på det stora mysteriet.

Detektiverna fann bla de lösa skruvarna från min bils bromsar. Är ännu också så arg att jag sjuder bara jag tänker på det.

Vi har pratat (och fotograferat) blommor & bin. Detta är ej ett bi! Jag ljuger eller förskönar inte den diskussionen.

Skamligt men sant. Jag har jobbat äckligt mycket. Så mycket att detta ändå inte kan kallas semester utan mer en annorlunda vardag på landet. Bilden ovan är inspiration till finsk jubileumsskumppa. Hoppeligen på alkoholbolaget under jubileumsåret. 

Medan jag jobbat har kids flugit drake. Bra sommarsyssla!

Och så har vi spelat minigolf i Tenala. Just passligt nio hål för allas tålamod.

En kväll blev jag artistiskt inspirerad (?) och fotade hästar.

 

Paddy är lika fin och lyssnar lika tålmodigt som alltid.

I helgen guppade vi lite segelbåt. I nåt skede dansade jag till Susanne Sonntags band mitt i Bromarfnatten. Det var kort och intensivt.

Och sen åt vi lyxmackor nästa dag.

Men allraallra mest hänger vi på simskolan och korvar oss in och ut ur sandiga & våta simdräkter. Räknar att jag sitter där under/på/inuti en filt över 3H per dag. Vissa saker ändras aldrig. 

Men så länge de tjoar lika glatt och kämpar lika ivrigt för femton olika simsätt och dyk så må de hållas. Jag är en så maintenance-mom just nu. Som sen jobbar kvällar. 

För att inte glömma att kidsen bakar en kladdkaka nästan varje dag. Balansen är härmed uppfylld. 

Nu börjar 10 dagar av hästjobb. Det här är åtminstone inte tråkigt. 

Alla kids på bilderna har gett sitt samtycke till denna publicering. Hästarna är mutade. Smörgåsarna och kakan är uppätna. 

Maffigt

juli 10, 2016 — 4 kommentarer

När Kylie Jenner instagrammar sina 480.000 följare med en vattenautomat full med mina vattenflaskor.