Ruter dam

februari 6, 2014 — 10 kommentarer
Min personliga utveckling går alltmer från timid snällstrut till en mer drastisk rutermuija. Det sägs att livet händer i utkanten av bekvämlighetszonen. Jag börjar vara stamgäst i yttersta filen för att lite förklara fiilisen här. Problemet är bara att det kräver så himla mycket mer energi att jag ibland åker rutchkana ner i snällstruten igen. Som idag när jag hade bullat upp med frukostfrallor och kaffe och kunden har mage att komma en hel j*vla timme för sent. Då pep jag bara att det gjorde nog inget, roligt att du kom. Vah? Roligt att du värdesätter min tid så här fantastiskt högt. Jag borde ha vrålat. Eller ens kommenterat saken.  
Folk blir ibland alldeles till sej när jag blir arg. Men som tur oftast på ett bra sätt, så helt fel har jag väl inte alla gånger. Och det känns ju så bra att lufta lungorna eller käbbla emot. En ordentlig debatt istället för all denna artiga och torra diplomati. Lite italiano, eh? Det är ju så mycket roligare att ha en bra motståndare än en mjäkig medhårspajare. Och jag vågar skriva detta för att jag själv, senast idag, pajade medhårs och nickade milt. Röd lampa. 
PS bloggdiktarorn ändrade klick-knapparna här under

10 responses to Ruter dam

  1. 

    Åh, jag får helt nippran när folk inte respekterar andras tid. Men med en kund kan det ju vara svårt att göra annat än nicka snällt. Jag blev igår utsatt för samma otrevliga sak, men jag lät nog hen veta att det inte uppskattades värst mycket.

    Gilla

  2. 

    Och jag är så flyförbannad på vuxna människor som blir egoistiska och förstör för alla andra, det ryker ur mina öron! Ps det här har alltså inget att göra med ditt inlägg, bara lite ventilation.

    Gilla

  3. 

    Bravo! jag ska också säga till nästa gång. Man behöver ju inte ryta, men att kommentera det sakligt.

    Gilla

  4. 

    Ventilera! dagens utmaning är att säga det till dom, sakligt

    Gilla

  5. 

    Var en gång på en föreläsning om tidstjuvar, personer som stjäl ens tid på ett eller annat sätt. Jag är också för snäll för att säga ifrån, men har lärt mig att boka om eller dra av den sena ankomsten på mötestiden. Annars blir andra personer och framförallt, jag själv, lidande. Men. Jag är anställd inte egenföretagare så jag har lite mera spelutrymme att vara kärv. Kram Etta

    Gilla

  6. 

    Jag har blivit ganska duktig att säga ifrån ifall jag får dålig service, eller om nåt inte funkar som det ska. Jag har också börjat säga ifrån ifall jag ser/hör att nån tar för mycket skit utan att klaga. Jag sa några välvalda ord till en IT-gubbe häromdagen, han blev helt chockad – till stor del för att ingen annan tydligen klagat förut. För ingen har törts. Well, the bitch is here – förbered er för nya vindar, usla it-killar.

    Gilla

  7. 

    Igenkänningsfaktorn är hög. Jag har också gått från snäll diplomat till bestämd muja. Fast jag brukar inte så ofta vara öppet ilsken, jag kör mera på en hjärtlig-men-bestämd-vi-gör-nu-så-här-leende-linje. Och så har jag dagar då jag inte orkaah vara så bestämd utan låter det fara som andra tycker. Känns jättebra att jag kommit ur den där mjäkigheten, fast det kan vara tungt att vara bestämda rutermujan så är det ännu värre att bli överkörd jämt och ständigt.

    Gilla

  8. 

    Jag fakturerar den timmen. Inte alla ggr, jag har nog ett hjärta, men såna här oho lite sen utan att beklaga plingar nog in på fakturan. Kram!

    Gilla

  9. 

    Ja! jag är inte så bra på att klaga.. men finns det grund så vågar jag nog ryta 🙂

    Gilla

  10. 

    Exakt! Bra beskrivet. Ibland orkar man bara inte, men för varje bestämda ryt blir fiilisen överlag bättre. Som tur.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s