Att äta glass i våta byxor

april 18, 2015 — 2 kommentarer



Det gick ju sen inte så galant sen i fredags (där fick jag för att jag boosta hundra roliga saker). 

Vi tjejer körde till stallet. Go’ fiilis i magen. Det både öste och haglade på motorvägen men min go’a fiilis sade mej att det kommer att vara uppehåll just när vi ska rida. Lugnt! Kurvade in på stallsgården, en solskens oas där fåglarna sjöng och snödropparna lyste — det var verkligen magiskt. Men på den korta vägen från bilen till stallsdörren kom den där lömska vindpusten som kommer just innan en störtskur, just innan de svarta molnen täcker solen.

Mobiliserade alla och håvade fort som attan in alla hästar ur hagarna. Det finns inget värre än att hänga upp plaskvåta hästtäcken på tork, så jag var mycket lättad när den sista stora hästrumpan klämdes in genom dörren sekunden innan haglen började ösa ner. No biggy, det här är bara en skur, sade jag och satte flickorna i arbete. När ponnyn är sadlad är skuren slut. 

Så var det. Vi steg ut igen i solen, ett barn klev upp på ryggen och så gick vi till ridbanan. Fnissade lite åt allt hagel som samlats i hovspåren och hur skönt solen värmde. Fail.

Himlen öppna sej igen och nu var det inte längre nåt roligt hagel utan det där riktigt täta regnet som går in i tom ens regnbyxor på noll tid och får ponnyn att börja gå baklänges av obehag. Genomvåta på under två minuter. Och det slutade inte. Och ett barn fick sån otrolig kisibrått och måste springa till stallet ensam längs vägen och ponnyn ville springa efter och jag ville inte ge upp. 

Jag borde ju ha gjort det, ibland ska man bara svälja sin go’a fiilis och ge upp. Men jag tyckte vi sku räta ut den backande ponnyn och trava lite till. Klafs klafs klafs. Det gick framåt till sist men ingen blev liksom gladare. Och uppe i stallet kan man inte bara gå ifrån till varma filtar och kakao för ponnyn kommer först, såklart. Torka ponny, sköta om allt vått läder, mata och borsta medan de egna byxornas väta blir allt kallare om baken. På alla tre flickor. 

När vi var klara och steg ut i solen (såklart) och skulle hemåt gick vi raka vägen via momis frys efter glass. Hur otippat, i våta kläder? Men det är nog den rakaste vägen till bilen såna dagar. Regnhagelochsoldagar. Och när barnen frågar en fråga de är nästintill hundra på att man svarar nej på, då är det roligt att braka fram ett överraskande JA. 

2 responses to Att äta glass i våta byxor

  1. 

    Vilken historia☀ Glass behövdes nog.. Haha

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s