Ponnykärlek

augusti 16, 2015 — 2 kommentarer

Den här helgen har vi packat ihop landet, kört hästar i omgångar, skurat hus och oss själva och sovit som grisar. 

Sommaren har gått så otroligt smidigt med allt hästeri, först idag kom en liten set back då hästen Kalle skadade sin fot. Köttsår och blod överallt, fick både honom och mej lite knäsvaga. Tur att han nu åker mot mer civiliserade förhållanden till vinterstallet.

  
Allu är en så cool resenär. Det är nåt så otroligt sympatiskt med äldre ponnyherrar och -damer. De blir kloka som människor ju äldre de blir. Jag skulle inte alls undra om Allu nån dag svarade på mina frågor. Är så glad att vi får ha honom till låns och att han är en så bra läromästare till kidsen.

  
Den vackra damen ovan är min första ponny, Janina. Hon levde sina sista år med bara ett öga och det gick hur bra som helst. På bilden är det tidigt 90-tal och vi ska nyss ta emot 1:a pris i en dressyrtävling. Janina levde till 30+. Sina sista somrar gick hon fritt på gården, så klok och nöjd med tillvaron.

  
Det här var Silver, mitt livs största ponnykärlek. Vi var äckligt kära och en mer gentlemannamässig häst har inte funnits, vågar jag påstå. Även han blev över 30 år gammal. 

Och nu blir jag så blödig att jag måste sluta. Häj då. 

2 responses to Ponnykärlek

  1. 

    Ponnykärlek är den bästa kärleken! Min livs kärlek hette Sulamit och var en väldigt känslig och nyckfull äldre dam. Hon var heppavärldens lille skutt. skitskraj men med hjärtat på rätt ställe

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s