Bubbel i korken

augusti 17, 2015 — 8 kommentarer

Middagsrådvillhet. Hämtar barn med bestämda steg pga sen i tidtabellen — igen. Använder två kvarter till att googla snabba middagsrecept. Krockar i två turistet och en rollator. Niger förlåt. Springer vidare likt en humpa-dansös för nigningen liksom fastnar. Niger, googlar och vinglar. Fångar det sista barnet på eftis och försöker inspirerat berätta om den kommande, spännande butiksturen. Den rådvilla turen. Barnet suckar till svar.

Så pang. Finner recept som utlovar under 30 minuter, bara 20 om en tagit fram allt. Plöjer lättat genom butiken. Noterar att åtminstone tre böcker ska plastas ikväll, frågar om barnets dag halvvägs in i osthyllan, mumlar högt om lappar och sim-kort som behöver fixas. Avböjer glasstjatet. 

Möter upp ett till barn på vägen hem och landar hemma med hungertjafset ringande i öronen. 20 minuter så blir det lukullisk middag! Hör själv hur utopistiskt det låter. Ta fram allt före, klockan tickar alltså inte ännu. Men det är typ samma som att tömma butikskassen på matbordet.

Startar klockan. Skär, kokar och steker. Blandar. Förhör en engelskaläxa. Måste vara Jason två ggr och sen den andra. Tänk er första kapitlet i engelskaboken; typ how are you fem ggr om. River citronskal, sjutton så komplicerat. Det här tar mer tid än lovligt. Lyssnar på det andra barnets friskrivning ‘Mit somarlov’. Får bita tungan för att ej frustskratta. Smakar på pastan. Bränner tungan. Beundrar tre teckningar, hör en otrolig historia från rasten, häller ut pastavattnet och rör samman allt. 

Det har nu gått nästan 40 minuter. Stirrar på maten. Stirrar på barnen. Dukar. Häller mjölk. Nickar åt en fråga. Barnet lyser upp och undran över av vad du nyss lovat rycker nyfiket i bakhuvudet. Men är ren förlorad i en utomkroppslig överblick av familjen som äter sin 36 minuters middag. Plötsligt börjar alla rörelser gå i reverse och spolas tillbaka. 

Före du insåg hur sen du är till eftis. Före du googlade middagsrecept och neg ner längs Annegatan. Till stunden du satt på restaurangterrassen och kände dej som världens vinnare. Till en champagneflaska och två glas, till en hel efterrättsmeny som du beställt in i ett moln av lättnad och lycka. Till stunden då en fyra timmar lång jobbpresentation är över. Lyckad som fan. Till insikten att en liten måndag kan bli så viktig. Till den där champagnen som nog bidrog till nigandet. Till solen. Till lyckan. Kontrasten till måndagsmiddagen är enorm, men bekant. Det här är ju vardagen. 

Men samtidigt, i en annan verklighet. Den fanns, ty jag fångade den på bild:

  

8 responses to Bubbel i korken

  1. 

    Härligt Pia! Är så nyfiken på orsaken till champagne och hela efterrättslistan. Fint skrivet också – igen! Älskar dina vardagsbetraktelser.

    Gilla

  2. 

    Hurra för champagne och multitaskande föräldraskap.

    Gilla

  3. 

    Så fantastiskt roligt att läsa om din bubblande vardag 😉
    Kram på er!

    Gilla

  4. 

    Det där var väldigt bra skrivet, väldigt vackert, kanske du borde slå dig in på det också.

    Gilla

    • 

      Tack Tommix 🙂 då skulle jag måsta dricka champagne hela tiden, det krävs ju lite bubbel i korken. Folk har bytt bana för sämre orsaker.. hmmm

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s