Explosions-hej!

februari 12, 2016 — Lämna en kommentar

Ibland, som i onsdags senast, är jag på så ofantligt gott humör att det bara knakar i fogarna. Och min kropp bara skriker ”dela med dej, dela med dej!” och så slutar det med att jag hälsar på bekanta på gatan som en explosion. Som om mitt vanliga hej, som det brukar komma ut, förvandlas på vägen mellan lyckomagen och munnen till en liten falsk operett som landar platt i fejset på den jag hälsar på. Väldigt ofinskt och konstigt och anfallande. Det som känns så rätt inuti blir så fel utanpå. Ingen ser speciellt glad ut efter den hälsningen.

Men sen oftast, som alla andra dagar, är jag sådär finsk och stillsam igen. Och undrar hur jag kunde bete mej så konstigt i onsdags. Och så inser jag att det är ett riktigt minimalt och oviktigt problem, för det är ju så fantastiskt att vara på bästa bubbel-humöret. Tills nästa gång då.

IMG_1280Försöker vända på mitt tankesätt. Det fungerar sådär.

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s