En historia om Harri

oktober 27, 2017 — 2 kommentarer

Hej du gamla kompis, bloggen! Det har hänt en del sen sist, så jag tror jag behöver skriva av mej lite. Detta ska handla om en riktigt kul grej, men också om motvind i uppförsbacke. 

Vi börjar från början. Niklas och jag har gjort en barnbok ihop, den heter Harri i Helsingfors. Boken baserar sej på foton från Helsingfors, som Niklas tagit, och på en fiktiv figur Harri, som jag ritat in i fotona. 


Det här är Niklas.


Det här är ett uppslag ur boken. Så ni förstår idén. 

Boken gick i tryck 3.10 enligt planen. Pärmen gick tom en vecka tidigare enligt tryckeriets önskemål. Nån dag senare ringer min tryckerikontakt och berömmer boken som väldigt speciell – och att denna skulle funkka bra på bokmässan. Jag tycker det är ganska much att stövla in på bokmässa med en egenförlagd bok, men är inte svårflirtad och bokar en minimal monter. Den färdiga boken utlovas till dagen före mässan. 

Nu börjar några bråda veckor. Vi planerar monter, städar upp bokens hemsida, bokar releasefest, fixar rekvisita och har oss. 


Vi trycker bla själva varsin målarjacka till mässan.


Jag ritar en stor tintamaresk. Det här är sååå kul!

Mitt i allt detta har vi stor fönsterremppa hemma och så går min mamma och bryter armen. Jag jonglerar jobb, mässförberedelse, mammas hundar, barnens läxläsning och vårt inplastade hem med gott humör, snart får jag ju min egen bok! 

Varje vecka pratar jag med tryckeriet. Jo, allt ser bra ut. Boken kommer inte dagen före mässan som lovat, men utlovas levererad direkt dit på torsdag morgon. Okej, tänker jag. Inget att göra åt den saken. 

Men dagen före mässan (onsdag) är min kontakt ändå lite osäker. Jag plockar upp ett stort mässlakan hos honom i Hertonäs (boken trycks i Estland) och han ber mej ännu ringa honom på kvällen. Jag kör till mässcentret och börjar packa upp bilen.


Är mycket stolt över att allt gått så bra och kurvar förväntansfullt till min monter med all rekvisita.


Får massvis hjälp av min bästis Heidi och Lisa från Buu-klubben (!!) och det är bra fiilis ända ner i magen. 


Till sist är vår monter typ finast på mässan! Här får jag lite lyfta min egen svans, det visar sej behövas lite senare. Ser ni, vår gamla lådcykel är också med!

På kvällen ringer jag lite nervöst upp min tryckgubbe, som anar oråd med boken. Han säger att nu måste vi trycka upp en prototyp till mässans första dag, att tryckeriet i Estland inte går att nå. Men att boken nog kommer till fredag. 

På torsdag morgon kör jag tidigt i snöyra med sommardäck till Hertonäs. Tryckgubben har ren tryckt upp en del när jag hinner fram, och det visar sej att han glömt att sätta in hela bakpärmen på boken. Det finns inte tid kvar att trycka nytt, så jag trycker en tarra att limma på.


Nu visar klockan 40 minuter tills mässan börjar. Jag packar ca 60 prototyper och bakpärmstarror i bilen, och när de första besökarna äntrar mässan står jag och limmar på bakpärmar vid lådcykeln. Huh!


Är mycket stolt över min prototypsbok ändå och känner mej upprymd. Bara en dag av detta, sen kommer riktiga boken! Folk som köper min prototyp lovas ett äkta exemplar i posten, de verkar mkt nöjda med två böcker till ens pris. Jag får tom signera fler exemplar. 


Första dagen är rolig och vi fånar oss mycket med Buu-klubbs-Lisa som tittar förbi fler ggr. 

Fredag morgon känns allt så bra. Tryckeriets bil ringer mej på morgonen och vi bestämmer träff vid mässan 9:30. Jag tar snällt tåget pga sommardäcken och står ivrigt och väntar vid rätt dörr på rätt minut. Så kommer killen fram och ger mej detta.


Det ryms inte hundratals böcker i denna låda. 


Nej, det ryms exakt tre. Få men helt knasigt fina. Jo, vi har tre olika färger på boken, bara för att det är roligt. Pajar dom vördnadsfullt, men ringer sen upp min kontakt. 

Han blir rätt så tyst när jag berättar att jag bara fått tre böcker. Han medger uppgivet att jag nog inte ska vänta mej fler färdiga böcker till hela mässan. Jaha. På måndag ska vi sen komma överens om kompensation. 


Vi fortsätter att väcka bra fiilis på mässan och jag visar stolt upp mina tre provexemplar. Tills detta händer.

​​

Tryckeriet har nog satt ihop böckerna, men aldrig bundit ihop insidorna. Så jag har tre färdiga böcker som faller sönder. 

Nu vill jag gråta lite. Till på köpet försvinner min röst, är nog ingen van mässpratare. Då kommer Niklas och tar över montern med fräsch kämpar-anda (bla anmäler han en viss Paavo-presidentkandidat till mässkontoret för osjysst beteende) och jag åker snällt tåget hem för hals-vila.


Så nu ligger jag hemma och suger på dessa och försöker hålla käft. Tänker att vi ändå har det galet roligt på mässan! Och att jag kommer att återuppstå likt en katapult imorgon.


Kolla nu! Så bra grej! 

Hitta denna på insta. Det här kommer att sluta bra! Vi ger för fanken inte upp! Kom och heja till bokmässan om ni vill, vi finns på avdelning 7h131 (intill Paavo). Om inte annat kan ni fnissa åt min krax-röst och peta på en äkta Harri-prototyp. 

2 responses to En historia om Harri

  1. 

    Du är en super woman som trots allt fixar allt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s