D som i drama

augusti 23, 2018 — Lämna en kommentar

Det senaste halvåret, och speciellt skolstarten nu i höst, har gett oss försmak på vad det innebär att vara tonårsföräldrar. Skalan ligger mellan fasa och enorm glädje. Om det startar en anonym tonårsföräldrablogg nånstans på svenska så kunde det eventuellt vara jag. Nånej.

Allt jag har att säga om den saken är att det spelar så enormt stor roll vad vi pratat och tjatat fram tills nu. Orka vara en bra förebild, orka förklara, orka peppa, orka gräla, orka lägga dej i, orka lyssna. Nu då stormen kommer (I tell you, det är så mycket feeling, funderingar och drama) – så har åtminstone några guldkorn fastnat. Bra insikt där.

Och vi fortsätter nog prata och tjata ett tag till. Jag blir bara så otroligt trött på dramat och svängarna. Just när jag riktigt grävt ner mej i misären (hello, medlidande-känslig tant här) så möts jag av världens mest glada Hej mamma en sekund senare. Och just när jag high five:ar mej själv på bra råd jag gett, är misären över oss som ett tjockt lager damm igen.

Min kollega sa en fin grej igår. Pia, du bryr dej. Sluta aldrig det.

Denna hjärtsmärta. Den kommer också att betala sej tillbaka, right?

Random bild på mej & Astrid. Hon lär bla ha sagt ”Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka fram mycket ur dem”.

Inga kommentarer

Bli den första att starta en diskussion!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s