Archives For Fix

Ända tills basta

oktober 1, 2017 — Lämna en kommentar

Så kom oktober. Den här hösten är en riktig get shit done-tid för mej. Inte nog med att firman satsar på marknadsföring, nu går den där barnboken, som stretchat till ett 3 års projekt, också i tryck. 

Nog med flummande och livsfilosoferande, bara att göra. Om det är nåt jag lärt mej av all arbetshandledning och coachning är att det är skitenkelt att sätta upp mål och säga att så blir det, basta. Det är en helt annan femma att göra det ända till basta. 

Men tänker ändå inte ge mej ris för all denna tid, ty jag har gått från insikt till insikt på resan. Och boken hade verkligen inte blivit vad den är idag om vi kokat ihop den på momangen. Då jag pusslade ihop det sista uppslaget kände jag en sån självklarhet i hur det skulle sluta. Allt har fått mogna till sin fulla rätt. No regrets. 

Okej, lite kan vi fnissa åt att Helsingfors hunnit ändra ganska mycket sen bilderna togs (den baserar sej på Niklas foton), men who cares. Om den handlar om en liten tassig gubbe i Helsingfors så må det se ut just som han ser det. Historien bär ändå. 

Nästa shit to get done är sen en egen fotobok om mitt äventyr över Anderna. Medan jag sätter ihop den ska jag att göra en egen blogg-mapp och sen dyker även den resan upp här på bloggen. I sinom tid. 

 

Boken har såklart en lådcykel, om nån nu minns mina äventyr med den. 

Julstädat på 10 minuter

december 23, 2016 — 2 kommentarer

När mången annan dricker glögg, pyntar hem och griljerar skinka – då tvingar jag hela familjen till biltvätten långt efter läggdags. Delvis för att slippa köa, men främst för att få lite hederlig julstämning i denna laddade kropp. Nu känns det som om julstädandet är fixat, och jag fick sitta på min rumpa i en mjuk fåtölj och titta på. 

Stay close(d)

december 1, 2016 — 2 kommentarer

Imorse när jag (för en kort stund) hade lite flow, löste jag en av mina stora störpunkter i vardagen. Byxor i stumpmodell har oftas en dragkedja nere i bunten och på vissa byxor går denna dragkedja hela tiden upp. Speciellt med stövletter eller andra ankelhöga skor. Gör mej galen. 

Så nu har jag superlimmat dragkedjorna. Slutna för evigt. Låsta och utan nyckel. Återstår att se om detta är ett tips eller en stark varning. Om jag ikväll är lite lyckligare, eller om jag går i samma byxor livet ut. 

H. hon som kanske limmade in sej i brallorna

Mix av lyx, trix och knix

februari 14, 2016 — 2 kommentarer

 
  
Lilla Robers har lika snygga lampor som drinkar.

Den här helgen får verkligen hundra poäng då det kommer till drinks, dans, schääälek och vänskap. Inte mer om det, blir bara superlativt smör om jag fortsätter.

Men desto värre söndagsångest nu, det riktigt river i bröstet. Mest för att jag måste börja arbetsveckan imorgon med att köpa en ny computador. Den gamla håller på att dra sin sista suck och trots att jag vet att allt är säkerhetskopierat gånger tusen vill jag  bara andas i en brun påse. Inte nu. Jag vill bara inte. 

Ser ren hur jag släpar fanskapet genom stan, röd i ansiktet. Med extra muskelspänn för att den är så dyhrbar. Och lite för fort för att spara tid. Jäkligt dum kombo. Slutar troligen med taxi.

Ni däremot kan fantisera hur det såg ut nyss då jag krälade under en säng och strödde ut rikligt med anti-monster-pulver. Kan dessutom briljera med att pulvret kommer att försvinna under natten – utan att jag sätter min fot i rummet. Och det är inget osynligt pulver. Man lär sej trix med åren. 

Jag må ligga hålögd och sömnlös över mina företagsproblem, men alla barn och monster sover som stockar hos oss. 

Kalender 2016

november 11, 2015 — 2 kommentarer

Jag har nu i tre år haft en kalender som ofta figurerar i bloggvärlden, en som man kan personifiera med bilder och innehåll. Första året var jag helnöjd men sen har det bara barkat neråt. Kalender är nåt man bara hänger fast vid av gammal vana, åtminstone gick det så för mej.

Nu senast fanns det en extra sida efter sommaren med nåt som såg ut som ett fejkat tryckfel och en mening med ”oops, nåt gick visst fel och du får rabatt på nästa års kalender”. Först tyckte jag det var ett oerhört smart sätt att få kunden att beställa en ny. Men sen hittade jag det verkliga felet – det fattades en hel månad.

Så nu har jag fyndat ett redig kalender från Granit för halva priset av mina tidigare, med en platsficka längst fram dit jag personifierade mina egna bilder. Komplett med 12 månader! I dessa tider av DIY är just den egna inputen så mycket mer kul än färdigt gjorda mallar.

Nu fick jag dessutom med de bästa av de bästa: familjen, djuren, jobbet, söta kusiner & gubarn och hjärtekompisar. Och en bild där mina föräldrar pussas! Men den visar jag inte.

kal