Archives For Motion

Hemester

februari 25, 2018 — Lämna en kommentar

Har hemestrat sportlov i vårt nya lande-hem. Såå glad att vi stannade exakt där all kosing landade förra året, alltså i stug-remppan, istället för att resa bort. Vädret levererade ju verkligen!

Räknade att jag skidat knappa 40 kilometer, bra där. Nu har jag packat in paket för en blivande 11-åring och nästa vecka inleds mina sista 8 vardagar som företagare. Gulp och hurra.

Svååååårt

november 10, 2014 — 4 kommentarer

Jag är sällan liten i mina tankebanor och unnar alla framgång och talang och guld och smaragder. Men sen på måndagkvällar när jag än en gång släpat mej hem från min latino groove och än en gång försöker hitta den perfekta how to-videon på Youtube, för att ens lite förstå hur min bröstkorg ska kunna vispa sexigt i otakt med min höft, då blir jag så liten, ond och avundsjuk. Folk i instruktionsvideon känns i allmänhet så smug* på nåt sätt, som om de bara gör det för att överlägset visa upp sin älskade och perfekt jukkande röv och inte alls för kärleken till pedagogiken och glädjen att hjälpa en ovigulant flodhäst.

Planen att kunna ens grunderna i twerking tills jul är nu uppskjuten till kanske påsk. Men jag ger som sagt inte upp. Och mina små och fula tankar är som bortblåsta senast på tisdag morgon, är som tur aldrig långsint. Bara lite miserabel just ikväll.

* kommer inte på ett dugligt svenskt ord

Etiketter och JLo

oktober 13, 2014 — 2 kommentarer

IMG_1478.JPG

Den här dagen har varit en riktig etiketternas dag på jobbet. Nu bara jag fått ett barn på redskapsgympa ska jag skälv masa mej till min dans. Förra veckans fighter-instinkt vill inte riktigt återuppstå … och dragarens konstiga humor om att alla som är sjuka har ebola gick inte riktigt hem hos mej. Och så var det det där konstiga att jag inte kommer upp i brygga. Pah.

Men jag ger inte upp ändå. Bryggor har man väl på stugan, inte på sitt livs andra danslektion. Eller kan ni kippa er bakåt i en brygga sådär bara?

Jaja. Jag ska bli nästa JLo.

Nybörjartimme tycks betyda nåt annat än jag trodde, men skam den som ger sej. Nåt lika katastrofalt i Latino Groove har sällan skådats, jag var som en påse gamla franskisar. Lite för mjuka och soggy. Läraren anvisade att vi skulle se oss själva som Jennifer Lopez i spegeln. Nästa gång lämnar jag glasögonen hemma, det kanske hjälper.

Men jag lärde mej tre saker!
1) hur man piruettar genom salen utan att bli snurrig (det här kan ha varit ett misstag, jag vet inte riktigt vad jag gjorde rätt)
2) man ska komma i god tid så man får plats längst bak
3) jag kommer för f*n INTE att ge upp

Lite nervös inför kvällens danstimme. Det är inte så att jag gått omkring och drömt om Latino Groove, det är bara ett sammanträffande av min nya röra-på-sej-strategi. Eftersom inte ens en bit dajm på en pinne får den här kvinnan att lämna sofflocket är det bestämt att då det yngre barnet kör redskapsgymnastik ska morsan också röra på sej.

Det fungerar inte med självstyrt uteflås, det måste vara spikade tider och hål i plånboken om jag inte deltar. Och det går inte med monotont skumpande eller böjande eftersom uttråkandet då infaller under en nanosekund.

Med dessa tids-, plats- och rolighetskriterier fanns bara Latino Groove för nybörjare. Jag måste ju hinna både dit och tillbaka innanför ramen av redskapsgymnastiken. Nu återstår ännu torsdag och val av sportgren, just nu glimmar damfotboll nånstans i horisonten. Den som känner mej kan sluta kissa-på-sej-skratta nu. Om jag tidigare snubblat omkring långt utanför bekvämlighetszonen i jobbfrågor så är detta som att skuffa bambin ut på isen.

Förra veckan kollade jag dansvideon på Youtube, den här veckan ska jag kolla vad det där paitsio är för nåt. Lade tom in en helt ny kategori, till ära av min nya strategi: motion. Whoop & oh no!